Styrka kan se ut på olika sätt. För mig innebar styrka under lång tid att man inte visar känslor, inte visar sig sårbar, är duktig och fixar med allt själv- den där duktiga flickan du vet?att man inte ber om hjälp, att man tar hand om alla andra, att man hela tiden gör nått, är igång, är social med folk, att man tränar och tänker på vikten, vad man äter osv osv
Jag blir trött bara av att skriva ner allt?men det va så det brukade vara, det va den synen jag brukade ha på vad styrka är. Samtidigt som jag ofta kände att det inte var jag, att jag inte kunde leva upp till alla dessa ideal vilket gjorde att jag kände mig fel, otillräcklig och oduglig.
Idag förstår jag att styrka inte måste vara allt det där, man kan väl säga att det är en typ av styrka där man följer andra och inte sig själv, man kanske är mer i överlevnad än att man faktiskt lever för det gjorde jag förut, jag kände knappt nån livsglädje så länge jag försökte trycka ner mig själv i alla de där boxarna om hur man gör, hur man ska vara, vem man ska/bör vara. Dessutom handlar det där mycket om att vara mer i huvet, rädslor och att försöka passa in, anpassa sig och finnas mer för andra än sig själv.
Styrka för mig idag är att se till de egna behoven, stå upp för sig själv, hylla och älska alla delar av sig själv, inre läkning på djupet, att släppa gamla invanda tankemönster, programmeringar och blockeringar. Att ta sig ut ur mörker och in i det egna ljuset. Och faktiskt känslighet: känslor är inte farliga, de hjälper till att läka, så länge man håller de inne så skapar de oreda, dåligt mående, sjukdomar av olika slag. Nyligen så förstod jag att jag är Empat vilket kan vara en utmaning när man tar in mycket, men jag såg en väldigt bra vide här om dan som krossar myterna kring att vara Empat och synen på att det är en svaghet för vi blir så påverkade, hon plocka fram våra styrkor istället och det behövde jag höra kan jag säga?Lära känna sig själv är en stor styrka, för det är mycket man tror om sig själv som behöver att granskas och det är inte alltid man ser saker man tycker om, det finns mycket man tror på som kommer från någon annan. Att bryta med människor som inte längre ska fortsätta på din resa- antingen så sker det naturligt eller så är det grejer som kommer upp i ljuset som gör att man ifrågasätter vad en relation verkligen är, vem man vill ha i sitt liv, är relationen utvecklande eller hämmande osv.
Det är så mycket som är styrka för mig idag som inte brukade vara det. Vilket också handlar om att jag nu kan se hur jäkla strak jag själv faktiskt är- förut såg jag mig som en svag liten lort som bad om ursäkt för sin existens i stort sett. För att ändra den synen på mig själv så har enda vägen varit in i mitt eget mörker där jag läkt skiten som låg och gödde min dåliga självsyn. En självsyn som försvagat mig hela livet, där jag som Empat tagit på mig ett medberoende för att överleva. Genom mitt mörker har jag blivit medveten och upplyst, kommit in i mer kärlek än jag trodde va möjligt, kunnat skapa mycket bättre relationer, läkt mitt medberoende. För när mörkret läker så kommer ljuset❤️.
Vad är styrka för dig? Har synen på vad styrka är alltid varit samma eller har den ändrats?
